Medelhavet till Sverige i liten båt – del 3

Pontus Göransson är både segelmakare och båtbyggare och har stor erfarenhet av segling med små båtar, han vann till exempel Tjörn Runt totalt 1999 i en Västbris. Men det är en sak att segla liten båt i skärgården och en annan över Biscaya. Pontus fortsätter sin berättelse.

Hur mycket förberedde du dig inför resan?
Det var ett otroligt pysslande och planerande här hemifrån. Normalt förbereder man ju sin långsegling under flera år. Säsong för säsong modifierar man sin båt så den blir som man vill ha den. Jag höll på i fyra veckor på heltid att planera och packa. Jag fyllde upp en pall med 250 kg utrustning som jag skickade ner med DHL. Jag hade konstant huvudvärk. Jag var helt slut innan jag ens hade köpt båten. Att åka ner och köpa en oprövad båt i Medelhavet och tro att det skall vara en enkel match att segla hem den till Sverige är godtroget, det insåg jag snabbt.

Någon utrustning som du saknade?
Jag är själv väldigt anti onödiga prylar och försöker hålla igen på konsumtionen. Jag hade en livflotte sedan innan som fraktades ner. Jag lånade ihop lite översiktssjökort, resterande navigering skedde med hjälp av elektroniska sjökort. En fastfind (PLB) införskaffades. Jag monterade ett inre förstag. Något som jag verkligen saknade var en stormfock/genua3 monterat på ett kutterstag alt. inre förstag med backstag. Att segla bidevind med en revad rullgenua vecka efter vecka är inget att rekommendera. Jag saknade även en väderfax/Navtex.

Hur lång tid trodde du att det skulle ta?
Jag räknade med att vi skulle tillryggalägga 45 distansminuter per dygn i snitt och att hemseglingen skulle ta 8-10 veckor. På grund av att vi hade extremt mycket motvind tog det 11 veckor. Då får jag också tillägga att vi gasade på bra. Det var inga långa pauser i land.

Vilken del var jobbigast?
Sträckan Gibraltar till Brest var mycket krävande med ständig motvind och besvärlig sjö. Allra värst var det utanför Portugal med konstant nordlig frisk till hård vind. Att kryss med en 29-fotare på Atlanten vecka efter vecka är inget roligt, jag lovar.

Gick något sönder?
Faktiskt inte förutom att vindmätaren blåste överbord tidigt i en kuling och att motorn strulade lite när vi angjorde Gibraltar. Det växte som fa.. på botten. Men annars höll det mesta, vilket faktiskt är rätt konstigt med tanke på omständigheterna.

Värsta minnet?
Det var nog när vi var mitt på Biscaya. Vädret var extremt nyckfullt och det var svårt att få in vettiga väderprognoser. Biscaya är ju så stort och rymmer flera lokala vädersystem. Högt upp på önskelistan stod här en uppdatering av sailplanner.

Bästa minnet?
Alla fantastiska möten med delfiner. De är verkligen coola djur som piggar upp på ett i övrigt ogästvänligt hav. Portugal på land var trevligt också, på landbacken alltså!

… fortsättning följer…

 

Lämna en kommentar