Det fantastiska med havet är att här existerar inte vardagsbeteendet, och således skapas inga av dessa livsinskränkningar. Nog finns det gott om begränsade realiteter på sjön: ström, rörelsefrihet, sovpass, sötvattensbrist etc. men hur man än vrider och vänder på sjötillvarons gott och ont, så finns där ingen vardag.
Victoria af Piteå 2007-12-06
Ett vardagsbeteende blir snart en vana. En vana blir snart en norm. En norm blir snart en betingelse, och en betingelse börjar genast klia i själen. City-livet präglas oundvikligen och ständigt av dessa livsstyrande krafter, och hur beslutsam man som city-mänska än må vara att leva i nuet, omfamna spontanitet och finna glädje i små stokastiska äventyr, finner man sig snart omsluten av en openetrerbar väv av plikter och göromål.
Det fantstiska med havet är att här existerar inte vardagsbeteendet, och således skapas inga av dessa livsinskränkningar. Nog finns det gott om begränsade realiteter på sjön: ström, rörelsefrihet, sovpass, sötvattensbrist etc. men hur man än vrider och vänder på sjötillvarons gott och ont, så finns där ingen vardag.
En molnfri dag med stiltje betyder motor, autopilot, laddning av elektroniska prylar, grillning, läsning, yatzi eller bara slapp i solen; en behaglig tillvaro som de flesta kan stå ut med. Men en dag då regnet öser ner, vinden är argsint och båten ligger jämsides med vattenlinjen, får man räkna med mödosam work-out vid ratten, ravioli på burk, samtal i kabinen och beredskapen att alltid ha en hand ledig för att fånga sig själv eller något godtyckligt föremål från att krossas mot båtens lutsida. Under ett helt dygn på havet framkallas således oändliga möten av dessa ytterligheter vilket gör att varje dag blir helt unik och sysselsättningen likaså.
Tjusningen i kråksången är förstås att man aldrig vet med säkerhet vad nästa dag, eller ens nästa timma, har att erbjuda. Denna ovisshet i tillvaron passar långt ifrån alla, men vad det än må vara som gör detta till en lockade livsstil, så är det gemensamt för sjöfolket. Det är anti-city-life; där rutiner ersätts av överraskningar, planer ersätts av anpassningar, måsten ersätts av lösningar och normer får aldrig möjlighet att utvecklas.
Efter tolv dagar på havet har man slutat förundras över vart alla dagar tar vägen: dom upplevs istället för att genomförs, och då går tiden betydligt fortare!
På återhörandes
Victoria af Piteå
Position 12:00 UTC 6/12 2007:
18, 35 N
43, 37 W
Wind: 16 Knots (kl 15:00 UTC hade vi över 40 knops vind och över 15 knop fart över land! ! ! 🙂
Speed: 7,2 Knots
Vågor: Nu är det segling ! Vågorna är höga och 50 fot segelbåt känns som en liten eka på svenbyfjärden en stormig höstdag!
Topfart senaste 12 timmarna: 15+ knop
3/12 mat:
Frukost: Yogurt med mussli
Lunch: Pasta bolongese och tomatsallad
Middag: Grill afton! Biff i mängd, klyftpotatis, pepparsås och Linas special sallad!
Nattmat: Bara lite kex men massa kaffe…