Det är Kustbevakningens största fartyg, den så kallade 001-serien, som snart kan bli aktuell för hybriddrift. Under en konferens i oktober hölls föredrag om arbetet inom satsningen.
Innan 2045 väntas all svensk inrikessjöfart vara klimatneutral. Innan dess ska utsläpp från alla inrikestransporter (bortsett från flyg) minska med hela 70 procent innan 2030. Samtidigt ser man hur sjötransporter inom de närmsta två decennierna lär dubbleras.
Mycket siffror men vad som står klart är att förändringar måste ske om målen ska kunna uppnås.
I oktober arrangerade Sjöfartsverket konferensen ”Så blir den nationella flottan grön”. Ett hundratal personer från myndigheter, rederier och sjöfartsbranschen deltog. En av huvudpunkterna var när Kustbevakningen presenterade sitt arbete med sin hybridisering av myndighetens största fartyg – KBV 001-serien.
Faller väl i tiden
Arbetet går kort och gott ut på att installera stora mängder batterier på kombinationsfartygen. Utöver detta kommer man även göra en uppgradering av maskinövervakningssystemet för att kunna optimera driften.
– Tanken är att optimera nyttjandet av fartygens dieselgeneratorer och därigenom både spara bränsle och minska underhållskostnaderna genom färre drifttimmar. Samtidigt minskar risken för strömbortfall och vi siktar även på att fartygen ska kunna gå kortare sträckor med elektrisk drift, berättar Jonas Nilsson, utvecklingsingenjör på Kustbevakningen.
Just nu har myndigheten en pågående upphandling för underhåll, service och reservdelar för de tre båtarna: Poseidon, Triton och Amfitrite. En upphandling som ska stå färdig vid årsskiftet.
– Hybridiseringen har lyfts in i upphandlingen och när den är klar kan vi köra igång arbetet. Tillsammans med varvet, klassningssällskapet och en leverantör som tar ett helhetsansvar för installationen kommer slutdesignen för hybridiseringen att tas fram, tillsammans med produktionsritningar och projektplanering, säger Jonas Nilsson.
Sparar på mer än miljön
Enligt beräkningarna som gjorts av myndigheten skulle övergången till hybriddrift komma med såväl stora miljö- som ekonomiska besparingar. I bara bränsleförbrukning skulle Kustbevakningen spara cirka 850 000 kronor per år och fartyg. Utöver detta väntar man även att underhållskostnaderna går ner med 1,1 miljoner kronor per år och fartyg.
– Miljömässigt innebär det 435 ton mindre koldioxid-utsläpp per år och fartyg. Vi ser också minskade utsläpp av kväveoxider och mindre buller på fartyget, säger Jonas Nilsson.