Lång och trogen tjänst – de svenska isbrytarna har snart gått i ett halvt sekel. Samtidigt som Sjöfartsverket planerar för nästa generation konstaterar myndigheten att veteranerna än idag presterar över förväntan.
Idag har Sjöfartsverket fem dedikerade isbrytare i sin flotta, men dessa börjar få några år på nacken. Ale- och Atleklasserna har gått i rikets tjänst i nästan femtio år, en imponerande livslängd för skepp som får utstå likvärdig påfrestning.
Trots den långa livslängd och att teknologi har kommit så pass långt under de senaste 50 åren har man från Sjöfartsverket varit mycket nöjda med såväl funktion som teknik på både Ale-, Atle-, och den något, nyare Odenklassen.
Vi på Hamnen har tidigare rapporterat om nästa generations isbrytare som myndigheten nu tittar på att beställa.
– De nya isbrytarna är efterlängtade och vi står inom kort redo att upphandla och påbörja byggnationen. Nya isbrytare innebär att Norrlands hamnar får kapacitet att ta emot nya och större lastfartyg i framtiden, säger Fredrik Backman, rederidirektör på Sjöfartsverket när vi intervjuade honom för ett år sedan.
Sedan dess har mycket hänt. Redan förra regeringen budgeterade för två nya isbrytare till ett värde av 3,4 miljarder kronor som en del av den nationella infrastruktursplanen. Ett spår som den nu sittande regeringen följt. I 2023 års budget gavs Sjöfartsverket ett så kallat bemyndigande för att påbörja en upphandling av två nya isbrytare. Förhoppningen är att beställningen ska kunna läggas redan i september år.
Innovation och nyteknik
Men kravbilden är hård för att möta morgondagens sjöfart. Redan för ett år sedan kunde vi berätta att man valt en väg där isbrytarna är anpassade för vad myndigheten själva kallar för framtidens fossilfria bränslen. Detta med hopp om att de med dagens isbrytare ska minska utsläpp med 70 procent redan från dag ett. Detta utan att göra avkall på sin förmåga att hålla farleder och sjövägar öppna för handelsfartyg.
Nya drivmedel, ny teknik och ny skrovform – när nästa generations isbrytare levereras kommer de att vara toppmoderna.
Målet är att den första av de två isbrytarna ska kunna levereras och tas i tjänst 2026 och den nästkommande ett år senare.
Se också:
Sverige satsar på tre nya isbrytare i miljardklassen
Sveriges nya isbrytare – större, starkare och renare
Prutläge – dags att skaffa en egen isbrytare
Nu börjar säsongen för isbrytning på riktigt
Designen för isbrytarna har tagits fram med det finska företaget Aker Artic och kan bli de första i världen att drivas på metanol. Förutom en unik bränslelösning ska skeppens skrovform ge flera fördelar när de går för att bryta is.
– Skrovformen är ny och liknar inget som byggts tidigare. Ismotståndet är extremt lågt för en isbrytare av den här storleken vilket förbättrar bränsleeffektiviteten, sänker utsläppen och är kostnadseffektivt i användning, säger Mikael Sandström, nautisk expert på Sjöfartsverket, till Sjöfartstidningen.
I ett klipp på Facebook berättar Sjöfartsverket själva om såväl de gamla trotjänarna som nästa generations isbrytare.