Ett fartyg med landningsbana eller en flyttbar flygplats om man så vill. Det är den korta beskrivningen av ett hangarfartyg. Så här fungerar ett av världens mest komplicerade atomdrivna sådana.
Konceptet är inte nytt, redan omkring tio år efter bröderna Wrights första flygning experimenterade USA, Storbritannien och Tyskland med testflygningar från plattformar kopplade till hangarfartyg. Experimenten gick så pass bra att man snart började anpassa krigsfartyg för just det ändamålet.
Hangarfartyg var inte särskilt aktiva under första världskriget. Under andra världskriget hade de däremot en central roll, till exempel under attacken mot Pearl Harbor 1941.
Se också:
Listan – världens tio mäktigaste hangarfartyg!
Rysslands stulna hangarfartyg – ett flytande fiasko
Baltops 22 – Sverige visade vägen på hemmaplan
Mäktiga USS Kearsarge visar musklerna i Stockholm
Idag är hangarfartyg nästintill en avgörande del av militära operationer. Fartyget i sig är inte speciellt effektiv i strid. Däremot är det en effektiv plattform för flygplanen som det transporterar. Det största hindret i internationella konflikter är annars att transportera flygplanen och att upprätta en flygbas i ett främmande land är sällan möjligt.
Som hemma fast på bortaplan
Så länge som fartyget inte kommer för nära ett lands gränser och håller sig på internationella vatten gäller sjöfartsfrihet. Om hangarfartyget tillhör USA så är det alltså amerikanska lagar som gäller ombord. Hangarfartyget kan alltså ses som en liten landmassa.
Hangarfartyg i Nimitz klassen ska kunna:
* Transportera flygplan.
* Fungera som start och landningsbana.
* Vara en flytande ledningscentral.
* Inkvartera all personal.
För ovanstående ändamål finns:
* Landningsbana
* Ett hangardäck (ett garage för flygplanen).
* Flygledartorn och kommandobrygga.
* Boende och arbetsytor för besättningen.
* Kraftverk och framdrivningssystem.
* Allt som en mindre stad skulle behöva.
USS Ronald Reagan, ett amerikanskt hangarfartyg i Nimitz klassen med kapacitet för 90 flygplan. Ett av de första hangarfartygen med kärnreaktorer som kraftkälla.
Hangarfartygets skrov är extremt stryktåligt med två lager stålplätering som ska skydda mot torpeder. Om fartyget träffas så förhindrar det andra lagret en massiv läcka. De fyra propellrarna (6,4 meter i diameter) är kopplade till varsin axel, och vidare till en ångturbin som drivs av kärnreaktorer.
Dyra i drift
Kärnreaktorerna gör att fartyget inte behöver stanna för bränsle. De kan vara aktiva i runt 20 år, däremot är det mer komplicerat när det väl är dags att tanka. Åtgärder för att minimera risken för kärnkraftsolyckor är dessutom kostsamma.
Se videon!