Stormig debatt kring licensjakt på knubbsäl

Naturvårdsverkets beslut att stoppa licensjakten på knubbsäl rör upp starka känslor i en redan infekterad debatt.

Knubbsäl-licensjakt
Svenska Jägareförbundet riktar hård kritik mot Naturvårdsverket efter beslutet att stoppa licensjakten på knubbsäl.

Svenska Jägareförbundet riktar hård kritik mot Naturvårdsverket efter beslutet att stoppa licensjakten på knubbsäl. Ett beslut som grundar sig på underlag från Havs- och vattenmyndigheten som har redan noterat en stor minskning i beståndet.

Martin Hahne som är länsansvarig i Västra Götalands för kustfrågor i Svenska Jägareförbundet är dock av motsatt åsikt.

– Naturvårdsverkets uppgifter bygger på Havs- och vattenmyndighetens egen inventering med flygfoto, men den stämmer inte. Det finns till exempel ett ställe där det låg mycket knubbsäl förut, men där är det gråsäl nu i stället som jagar bort knubbsälen. Eftersom det är så många knubbsälar och konkurrens om maten måste de även ge sig av längre ut för att leta mat, uppger Hahne, som efter många år som jägare i Sotenäs har ett brett kontaktnät bland både andra jägare och yrkesfiskare, säger han till Bohuslänningen.

Sälar i skärgård
Licensjakt på knubbsäl eller ej är inte bara en stormig debatt utan också rörig med osäkerheter i faktaunderlaget.

Argumenten för fortsatt licensjakt är flera. Bland annat menar man att dagens bestånd på över 20 000 knubbsälar i västerhavet behöver minska till cirka 10 000 för att till exempel torsken ska kunna återhämta sig. Vidare pekar man på att en mindre sälpopulation skulle må bättre eftersom det blir mindre konkurrens sälarna emellan om mat, samtidigt som det gynnar fisket.

Från Havs- och vattenmyndigheten att knubbsälarna trots allt fyller en viktig funktion och att yrkesfiskare inte fyller inte samma funktion i ekosystemet som en sälar gör.

Osäkert beslutsunderlag

Den stormiga debatten kring skyddsjakt på knubbsäl lär fortsätta och gynnas knappast av den osäkerhet som finns i underlaget kring beståndet.

– Det är ju alltid så att det finns osäkerheter i varje underlag. Det vi strävar efter är bästa möjliga underlag, och där diskuterar vi mycket med andra länder och på EU-nivå för att leva upp till vårt ansvar, som är att sälarna ska ha en gynnsam bevarandestatus, säger Johan Kling till tidningen.

Foto: Marcel Burkhard/Wikipedia